Jag känner verkligen inte för att skriva. Men det blir lite min plikt känner jag.
Skolan var hyffsat seg idag, men den var över ganska snabbt, och med sällskap från människor som cissi, annie, malin, jossan, isa och sayeh så löser sig dem dagarna med ;)
Vad skulle jag göra utan min cilledill i skolan lixx.
Försov mig idag....som vanligt. Missa min sjukgymnastik och jag har sjuukt ont i knät och jag är... ah jag är rädd faktiskt. Hade feber för någon vecka sen, den gick över ganska snabbt och jag tänkte inte mer på det. De sista 5-6 dagarna har jag haft mer och mer ont.
Var på sjukhuset i tisdags där dem sa att det inte såg så bra ut. Proverna visade ingenting men det förstår inte vad svullnade kommer ifrån. Jag har ont, många stunder jävligt ont. Och knät gör så det värker i mitt hjärta och min själ.. Nu är stunderna då jag tror att min comeback aldrig kommer ske många många fler.. Nu känns det tungt, jag var beredd på att det skulle vända nu och så fort jag började tänka positivt så sket det sig rent ut sagt.
Neej blir det inte bra nu så skiter jag i allt... Jag orkar helt enkelt inte mer, var så fruktansvärt nära ångestattack i början av veckan men det löste sig bra när jag omorganiserat mina uppgifter efter skolan i mitt huvud..
Jag kan inte tacka mina vänner nog för allt de gör för mig och det gäller allihop!
Dagens bästa: Hyffsat pigg idag
Dagens sämsta: äckligt höstmörker
Dagens låt: This is the life - Amy MacDonald
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar